Amanda hemma i vardagsrummet!

Helt otroligt roligt att ha henne hemma i vardagsrummet i kväll!!
Min älskade lillebror har en härligt dotter, min guddotter Amanda snart 18 år. Hon bor i Thailand sedan över ett år och idag pratade vi via videokameran och det är så häftigt att både se och höra henne så direkt.
Skrattet och leendet är exakt som förut likaså dialekten från Oxelösund...dessa ääää:n...
Vilken värld vi lever i...teknikens under att vi trots det enorma avståndet (andra sidan jorden) kunde prata med varandra så bra.
Jag blev upprymnd och glad av att se henne och höra hennes skratt...
Nu blir det fortsättning av att städa vårt rum - inte klart på långa vägar...rensar ur...!
Kramar
Alexandra

Våren vid graven

Vår vid Williams grav
När våren kommer är det så härligt att åka till Williams grav och plantera vårblommor. Det känns så friskt och härligt att vara där på våren.
Vindarna går över fälten och doften av våren känns i näsan hela tiden. Fåglarna kvittrar och lugnet är så uppenbart.
Efter att vi planterat och vattnat både Williams och farfars gravar beger vi oss hemåt, Olivia och jag.
Hon har alltid lite svårare att åka därifrån än vad jag har. Platsen är speciell och hon brukar prata lite med William...
Jag känner frid i hjärtat och mitt mamma-lugn infinner sig efter vårt besök. Nu vet jag att det är fint och snart är det dags för sommar blommor.
Varje år likadant...fast i år hade vi inte plockat vitsippor. Det brukar vi göra...vet inte varför det inte blev av...
Kramar
Alexandra

Finns så mycket att titta på...likaså att skriva om...

Jag har så många nya uppslag till bloggen och många tankar om vad den skulle kunna innehålla fortsättningsvis.
Det händer saker hela tiden och det blir liksom aldrig tråkigt i mitt liv, som Ulla sa häromdagen.
På väg hem från förskolan idag gick jag o funderade på hur vackert allt är ute nu och hur länge sen det var jag bloggade. Kanske jag skulle ge mig på ett inlägg till kvällen när alla sover? Nja, varför inte...men vad ska jag skriva om då?
Från början var tanken att jag skulle skriva om politik och en del om Edwards syndrom. Allt eftersom tiden gått och mina intressen har ändrats så har även bloggens innehåll skiftat, naturligtvis...
Nja, bröllop, samhällsfrågor (familjepolitik), förskoleämnen, handboll, min familj, litteratur, likabehandling och jämställdhet you name it...oändligt många uppslag men svårt att få till det utan att bli för utelämnande eller privat...ni förstår vad jag menar!
Barnen har inget emot det jag hittills skrivit, inte heller min familj.
Det kommer att ske förändringar i mitt liv framöver på ett eller annat sätt och det skulle jag gärna vilja delge er.
Trots att jag inte skriver så ofta längre (av skiftande anledningar) så har jag fortfarande många besökare. Jag vet inte vilka alla är såklart, men många besökare vet jag vilka det är. Hur kan jag veta det då? Tänker jag inte avslöja...tack för alla Era besök!!
Nu är alla vackra vitsippor utslagna och vären är i sin vackraste prakt! Njut av vitsipporna och allt i naturen som åter väcks till liv!
Kram
Alexandra