Vanessas flytt

Den 18 augusti skrev jag detta inlägg på Facebook och jag har fått stor respons:
 
"Nu är bilen packad med möbler och en dotter som idag flyttar till en annan stad o en annan skola. Efter flera års utanförskap o kränkningar på Frejaskolan i Gnesta tvingas vi nu hjälpa henne bort från det helvete hon levt i de senaste åren. Med hjälp av hennes fantastiska familj i Västerås hoppas vi att hon ska få en mycket mer trygg och säker skolgång. Det finns inga garantier, det vet vi...

Vi... har under fyra års tid kämpat och stöttat henne o försökt få föräldrar o andra ansvariga att förstå att agera o reagera. Ingen har tagit det på allvar. Istället ansågs Vanessa ha problem... Till sist kom hon hem o sa att till hösten går hon inte tillbaka till den skolan. Nu är det nog!

Häromkvällen kom hon till oss o grät o sa att det är orättvist att hon måste flytta från sin skola, sin stad o sin familj för att komma bort från sina plågoandar. Samtidigt är hon glad över att få flytta o att hon kommer till en bra skola. Tackvare vår familj i Västerås är detta en bra lösning. De hjälper oss alla o har förberett så fint o bra för henne. De kommer ta hand om Vanessa när vi inte finns där hos henne. Vår älskade dotter! Om vi inte hade dem hade Vanessa varit tvungen att gå tillbaka till Frejaskolan på tisdag.

Ska det vara så här? Hur många fler barn o ungdomar är det som den här veckan tvingas gå till skolan där de mår dåligt, upplever att ingen bryr sig om dem, pratar inte med dem?
Hur många fler skolor än Frejaskolan är det som inte kan hantera en situation som den Vanessa upplevt?

Resultatet av fyra års försök att få ansvariga att hjälpa Vanessa o övriga elever i klassen är att
ikväll åker vi tillbaka till Gnesta utan vår Vanessa 14 år gammal...!"
 
Kram
Alexandra

Kommentera här: