Familjen Annorlunda buppar sig...
Bupmottagningen där vi går och "buppar" oss...
När vi är på det humöret brukar vi skoja om att vi är "Familjen Annorlunda" - fast inte som på tv. Vi är ibland (inte alltid), en familj som i jämförelse med andra familjer, känner oss en aning annorlunda.
Två av barnen i familjen har olika diagnoser och olika behov utöver det andra barn behöver i sin vardag för att må bra. Och i jämförelse med andra familjer känns det som att vi lever i en "annorlunda situation" i en annorlunda familj. Att vi dessutom kommunicerar via teckenspråk den mesta av tiden gör att det blir lite speciellt.
Utan BUP skulle vårt liv vara kaos, det är bara att konstatera. Utan alla jobbiga, tuffa och uppslitande samtal och utredningar, utan alla frågor som kräver svar och utan möjligheten till stöd vet jag inte var vi skulle vara idag som familj. Vi har fått kämpa och inget har gått som på räls men vi har klarat det! Det har varit många år av kamp för barnens bästa, år av tårar och av frustration och även en undran över barnens mående och hur vi skulle kunna hjälpa dem på bästa sätt.
Idag, efter allt slit, känner jag att vi är en bra bit på väg och att vi har mer erfarenhet och mer kunskap, en större förståelse för barnens situation och deras syskons känslor, bättre rustade för atthjälpa och förstå och även ett annat stöd (fast vi känner oss svikna många gånger) från omgivningen.
En mycket fin och god vän till mig, Jocke, myntade i förra veckan (då han följde med mig och Olivia till BUP) ett helt nytt begrepp; "buppa". Vi skrattade och tyckte det lät helt sjukt roligt! När han ringde mig i går efter besöket på BUP berättade jag nöjt "Vi har buppat oss idag...!"
En parantes i sammanhanget som är till BUP´s fördel enligt gossen i familjen, så har BUP två mycket roliga traktorer för Mr Lito att åka runt på. Dessutom finns det en kaffe- och chokladmaskin som den lille herren brukar förse sig av i väntrummet. Tur att de har något som lockar - annars hade vi aldrig fått med honom dit...för såå roligt är det inte för en kille som vår, att spendera tiden i ett väntrum...han har inte tid med att "buppa sig" om han inte får trampa traktor och dricka varm choklad förstås...
Kram
Alexandra
