Kan man stänga dörrar?

Love this! 🌵
 
Den här bilden har jag använt förut och funderat kring många gånger i samtal med mig själv. Jag som uppfattas som modig och framåt...öppnar gärna nya dörrar och tar emot det främmande med nyfikenhet och lust.
Just nu har jag en känsla av att en viss dörr faktiskt inte gav det jag trodde..."Öppna dörren till något nytt"...ja men kan man stänga dörren till det nya om man ångrar sig? Kan det "nya" bakom dörren faktiskt skapa destruktiva känslor och få mig nedstämnd? Var det fel att glänta på dörren, ta emot "det" som kom? Är det rätt att backa och stänga dörren innan jag riktigt vet om det var bra eller dåligt? Ska jag ta det säkra före det osäkra och stänga fort som bara den? 
 
Hur brukar du göra? Öppna modigt och sen gå rakt igenom och kämpa på eller backar du snabbt vid motgång och stänger och står med ryggen mot dörren och flämtar högt "Det var nära ögat!!" Kanske väljer du en annan dörr eller ingen alls på lång lång tid?
 
Jag får fundera om just den här dörren skall stängas eller om jag ska ge det mer tid och tålamod.
 
Kram
Alexandra
 
 

Utmaningar

Att leva är att utmanas... att ha barn med NPF är att utmanas hundra gånger mer!
 
Livet är fyllt av utmaningar och jag har fått flera mail av er som följer min blogg som undrar hur det går för Stora O och Mr Lito med skolan och alla förändringar som mötte dem i augusti. Utmaningarnas höst...! Jag lovar!
So far kan jag konstatera att de båda har fått en bra start och att skolan faktiskt (inte ofta jag kan konstatera detta) möter upp och levererar det vi kommit överens om och det som förväntas av av dem.
 
Mr Lito fick efter mycket kämpande i våras, en resurs som finns med hela skoldagen likaså fick han den bästa av de bästa av lärarna som finns att tillgå på skolan just nu. Det var som sagt inte utan många möten och samtal, men det lyckades till slut. Skam den som ger sig! 
Dock utmanas han varje dag av lååånga lektioner, störande ljud, koncentrationen sviker, energin tar slut fort och framför allt läxor utmanar honom! Men trots detta är han nöjd med sin skola och säger att han trivs. 
 
Stora O kom in på sin nya skola i Liljeholmen och går nu Hantverksprogrammet med inriktning mot Stayling och Make up. Hon trivs som en zebra på savannen och trots stress och mycket nytt fungerar det fint utifrån förutsättningarna. Utmaningarna står som spön i backen och hon får parera ganska mycket för att skoldagen ska bli bra. Tänk att rätt skolval har så stor betydelse...fantastiskt!
Att skolan dessutom använder sig av "flippat klassrum" i matematikundervisningen specifikt, gör att Stora O plötsligt får en undervisning där hon kan hänga med på sina villkor och lyckas! Jag är imponerad och lycklig tackvare en yngre kille som är lärare och som tar sitt uppdrag seriöst och möter den nya tekniken och ser möjligheter att få eleverna att lyckas! Tack gode gud för lärare som honom!
 
Efter en tuff sommar och en höst som var intensiv har det nu gått ett år utan mediciner och jag ser att jag mer och mer får tillbaka min underbara dotter. Håret växer friskt och hennes ögon lever igen. Anledningen till detta kan jag bara spekulera om...
 
Det är en NPF-höst med goda resultat så här långt och mitt mamma-hjärta kan fokusera på andra saker. Till en början på mig själv och på att studera, som är en stor utmaning!!
Arbetsledning är ingen enkel kurs men otroligt rolig att läsa. Ännu roligare blir det att plugga då jag faktiskt har tiden, eftersom mina kära ungar klarar sig så bra som de gör.
 
Tack för alla fina mail och hoppas ni är nöjda med mina svar. Ni vet att jag uppskattar att Ni hör av er och berättar hur det går för er med era kära barn. Tillsammans klarar man utmaningarna och med hjälp av varandra kan vi möta det svåra! 
 
Kram och styrka till alla er kämpande föräldrar!
/Alexandra