Alla barn kan inte njuta av julen!
Nu kommer den igen - julen som många barn fasar över av olika anledningar. Jag känner två barn som alltid har en oro i sig när julen kommer. En av dem sa i höstas; "Undra vad hon tänker förstöra den här julen? Det är alltid något som händer innan eller under julen kring henne. Alltid blir det kaos på ett eller annat sätt".
Så blev det även i år igen...fast överenskommelse fanns så ändrades allt i sista minuten och sonen satt där besviken och arg! Inget blev som mamma hade sagt; IGEN!
Är det konstigt om julen är jobbig för många barn när vuxna tar sig friheten att bete sig hur som helst...?? Vill man inte fira julen med sina nära och kära och är inte barnen det käraste vi har?? Vad kan få en människa att förstöra julen för sina barn? Vad får en person av välja bort att träffa sitt barn på julen om tillfälle ges? Pengabrist? Prestige? Känslokall? Beroende? Rädsla?
Alkohol och droger har förstört många jular för tusen tals barn. Likaså psykisk sjukdom, självmordsförsök, bråk, skilsmässor och vårdnadstvister och ekonomiska problem. Många kan inte pga beroende och andra problem förstå hur mycket de skadar sina barn eller ens göra något åt situationen.
Jag tänker på de barn som inte är hemma med sina föräldrar. Jag tänker på de barn som exempelvis är LVU placerade i ett annat hem av olika orsaker eller de barn som inte pga delat boende inte träffar sina båda föräldrar under julhelgen. Barn längtar alltid efter den förälder och de syskon de inte är hos...speciellt på julen! Så fungerar barn. De är alltid lojala och vill ha båda sina föräldrar samtidigt men många får inte det...! Många föräldrar ringer inte ens sina barn och önskar god jul på självaste julafton...många barn får inga julklappar - återigen; av olika anledningar.
Jag har upplevt saknad av en förälder som jag inte kände men som jag visste fanns där någonstans. Tackvare en fantastisk bonusförälder så fick jag en underbar uppväxt och tomrummet fylldes men tanken fanns där vid alla högtider och främst på födelsedagar och vid julen. Var fanns han? Den ständiga frågan...Många barn delar den och jag var ett av dem. Jag vet flera barn som känner likadant med sin förälder...Var hörs vi aldrig av? Varför ringer hon aldrig? Varför vill han inte träffa mig? Betyder de andra barnen mer än mig? Är mamma full? osv...
Ni som har barn som ni inte träffar under julhelgerna - ring dem, säg hur mkt ni älskar dem, skicka julklappar och kort. De väntar på er, de vill bara känna sig älskade och veta att ni kommer ihåg dem. Låt dem inte bära känslan av oro och fasa hela julafton och dagarna efteråt...Det är så många barn som är rädda och inte vill att julen skall komma. De är rädda för vad mamma eller pappa ska göra, de är rädda för att bli bortglömda och de är så oroliga över hur mamma eller pappa mår utan sina barn!
Visa kärlek!
God jul!
Alexandra