Mellantingsdagar

Ett inlägg på Safesouls.se av mitt älskade OCD-kid. Jag beundrar hennes underbara sätt att beskriva sitt liv bland tvångstankar och tics, samtidigt som jag lider med henne och känner mig så maktlös!
Min vardag med henne kan ibland ta sig rejäla vändningar och den innehåller ofta snabba kast och en känslomässig berg å dalbana. Super rolig och mysig att umgås med där vi asgarvar och skojar mycket eller tårar och förtvivlan. Är det en "mellanstingsdag" vet man aldrig hur den slutar eller börjar...läs här:
 
 
 
"Hej! 
Idag är en sådan "mellantingsdag". Antingen så kommer jag att bli ledsen och nedstämd snart, tänka på alla misstag och brister. Eller så blir det precis tvärt om, kanske svävar jag bland moln och är allmänt trevlig. Antingen eller.
Jag är inte så speciellt förtjust i mellantingsdagar. Vaknar helst och bara känner på mig hur dagen kommer att bii.
Varför är det så då? Jo, saken är den att jag är totalt värdelös på att rycka upp mig själv när jag är orklös (som jag är på mellantingsdagar) och därför slutar jag oftast i tårar. Lyckas alltid hitta något att gråta över och just på dessa dagar tycks tårarna trycka på mer än vanligt. Får extra tvång och jobbiga tics. Mellantingsdagarna kommer oftast på helgerna när allt är obestämt. Inga rutiner eller planer.

Detta ska jag från och med idag jobba på. Dessa underliga mellantingsdagar." 
 
Jag är så oerhört tacksam för hennes sätt att beskriva sin förvirring, smärta och ibland totala glädje! Det hela beror "bara" på vilken dag det är....undra vad hon kallar övriga dagar...?
 
Kram
Alexandra
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: