Att aldrig känna sig som nr 1
Ni som följer mig här vet att jag har en dotter som också skriver blogg. Hon har skrivit ett inlägg som jag upptäckte häromdagen som jag tycker är slående och aktuellt för hur man kan känna för en person som ska stå en nära men som väljer något annan - varje dag hela ens liv.
http://pdotter.myshowroom.se/vara-valet-nummer-tva/
Ellinor min fina blivande student - på tisdag ska du springa ut på Medborgarplatsen och skrika och gråta av lycka - då är tre år slut och du har din examen! Tårar av glädje! Jag gråter av stolthet och av glädje för din skull.
Mitt i glädjen och lyckoruset är jag ledsen för din skull, att den person som ska stå vid din sida och hålla tal för dig, väljer att inte göra det. Det gör ont i dig och jag ser andra tårar på dina kinder - men jag kan inte göra någonting alls.
Maktlösheten är återigen min totala fiende - makten finns hos någon annan hur mitt barn skall må och jag kan bara finnas vid hennes sida och torka hennes tårar. Jag har själv gråtit många gånger av samma anledning för flera år sen och nu ser jag samma smärta hos min dotter, den känslan går inte att beskriva. Jag har inte ord...
På tisdag ska vi fira, gråta av glädje och uppskatta alla våra vänenr och fina familj. På tisdag min älskade dotter ska vi inte känna sorg eller besvikelse - på tisdag smäller det och då äger du din dag och du äger din framtid! Jag finns där vid din sida - varje dag för resten av ditt liv, av kärlek i evighet!
Amen!
Mamma<3